vendelawendt

Kategori: Äventyr

VIETNAM

I måndags var jag lite känslosam. Hade min sista dag med tjejerna och släppte av dem hos deras familjekompisar på kvällen. Efter att ha sagt hejdå så skulle jag köra tillbaka till huset, packa det sista och sen åka till flygplatsen och vidare mot Vietnam. Men i bilen på väg tillbaka blev jag oväntat väldigt ledsen och fick så ont i hjärtat. Kändes jättejobbigt att säga hejdå och sen packa ihop och lämna Perth igen, jag trivs verkligen så bra där. Och att nu säga hejdå till tjejerna och inte veta när jag kommer se dem igen kändes förvånansvärt jobbigt. Tror också det var mycket oro och nervositet inför resan till Vietnam. Jag bokade biljetterna redan i Februari och det kändes som en evighet kvar, och plötsligt var resan samma kväll och fast jag trivs med att resa själv och tycker det är spännande och tillkommer givetvis mycket oro. Så det var mycket känslor på samma gång och när jag pratade med Brad i telefon och försökte förklara så kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Men han är som alltid bra på att lugna mig så det kändes bra igen efter en stund. Jag duschade, packade ihop allt och runt 22 åkte jag till flygplatsen. Dock har det varit såååå mycket de senaste veckorna med all skit i lägenheten, mina pengar som jag inte fick tillbaka och dessutom har jag heller inte fått tillbaka depositionen från när vi hyrde bil på Tasmanien. Så jag låg ute med mycket pengar som jag inte visste om eller när jag skulle få tillbaka, har periodvis inte mått jättebra där jag bott, min telefon som gått sönder och att jag dessutom glömt säkerhetsdosan till mitt svenska bankkort så jag inte kunnat betala för något etc etc. Mycket stress och orosmoment - jag vet att allt ALLTID löser sig och det har det gjort. tillslut Men jag är ändå en sån person som påverkas av allt.

P.g.a. av allt detta hade jag helt glömt bort att kolla upp visum till Vietnam och hamnade i en situation där de knappt lät mig checka in på planet till Vietnam. Herregud, där stod jag själv på flygplatsen klockan 23, var så otroligt trött och hade glömt kolla upp en så viktig sak. Jag höll på att skämmas ihjäl eftersom det inte alls är likt mig! Men det löste sig - som allt alltid gör. Oavsett så får man 15 dagar att resa runt i landet, problemet var att min utresebiljett var efter 17 dagar och därför behövdes ett visum. Men jag skrev på ett papper på flygplatsen att jag åkte dit på egen risk - i värsta fall behövde jag köpa en utresebiljett den 15 dagen. Hade lätt gå att lösa med att flyga till Kambodja 2-3 dagar och sen tillbaka till Vietnam. Men det hade kostat mer pengar. Jag gick i alla fall direkt in på Vietnams regerings hemsida och ansökte om ett akutvisum. Det skulle ta 4 arbetstimmar att få det godkänt och som tur var hade jag fått det godkänt när jag väl landade i Vietnam. Men det resulterade även i dålig sömn på mina flyg och otroligt mycket huvudvärk. Inte den bästa starten på resan, men det är exakt sånt här som får en att växa som person. 

Man lär sig verkligen av alla misstag och bara att resa runt bland främmande kulturer är otroligt lärorikt. Min första kulturkrock inträffade på min mellanlandning i Kuala Lumpur i Malaysia. Jag stod i en lång kö till toaletterna som gick framåt i snigelfart. Jag förstod inte varför eftersom det var jättemånga toaletter där inne. Tänkte att de var väl sönder eller något. När jag nästan är framme säger några framför mig på malajsiska att jag kan gå före och in på de lediga toaletterna. Jag förstod ingenting och då går en tjej förbi mig och säger med tysk brytning att alla lediga toaletter är europeiska toaletter, och att de andra i kön väntar på "squat-toaletterna": Detta hade jag helt glömt bort från när jag reste runt själv i Malaysia för över två år sedan. De har ju knappt vanliga toaletter där! Det som gäller för lokalinvånarna är ett litet hål i marken som man måste sätta sig på huk ovanför. Haha, tack och lov fanns det europeiska toaletter och jag kunde gå rakt in utan kö. Fördel! 

En annan kulturkrock var när vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen inför vår boarding till planet från Kuala Lumpur vidare till Ho Chi Minh City. Jag stod i kö och hade fem män bakom mig. Kvinnor har inte riktigt samma position i samhället som vi har i Europa, Australien, Usa etc. Utan i Malaysia har oftast männen mer makt och företräde till det mesta. Så en av männen går rakt före mig i kön och sätter sin väska på bandet före mig. Jag kollar honom rakt i ögonen och säger att jag var faktiskt före, alltså herregud. I vanliga fall brukar jag hålla tyst, men jag var så trött efter planet och otroligt irriterad av att han bara trängde sig rätt före mig. Han låtsades inte förstå, och satte istället armen framför mig (!!!!!) och lät sina kompisar gå före!!! Han blockerade alltså mig, med sin arm för att jag hade sagt till och lät fyra kompisar tränga sig förbi samtidigt som de knuffade till mig. Blev så arg men samtidigt har jag dåliga erfarenheter av exempelvis polis och personal på flygplats efter min förra resa i Malaysia, så jag lät det vara med kokade inombords. SÅ tacksam över att ha vuxit upp i Sverige! 

Jag överlevde i alla fall resan till Vietnam med min mellanlandning och kom fram och fick löst mitt visum. Dock är Vietnam lika korrupt som Malaysia och personalen ville ha extra betalt i kontanter rakt ner i egen ficka för att skriva ut papper och ta bild till visumet. Hade redan betalat online men fick betala ytterligare det dubbla på plats. Men vad kan man egentligen göra som ensam tjej i ett land utomlands där de knappt pratar engelska? Det är bara att betala... 

En positiv grej var i alla fall att de sålde sim-kort på flygplatsen för endast 70 svenska kronor där man fick ringa, smsa och dessutom obegränsat internet i en hel månad. Helt perfekt! Nu kan jag använda GPS och prata med alla vart jag än är. Känns otroligt tryggt eftersom jag reser själv. Började med att ringa mamma på WhatsApp och det kändes så häftigt att gå omkring på gatorna med mamma i telefonen.

Ja, det var min lilla resehistoria från Perth till Vietnam.

Idag är det onsdag här och klockan är 20.30. Jag kom fram till Ho Chi Minh City i Vietnam igår runt lunchtid. Igår och idag har jag vandrat runt och checkat av alla sevärdheter som jag ville se. Vietnam är hittills exakt som jag förväntat mig. Inte många kan engelska, det är skitigt överallt och alla kör scootrar och mopeder i en trafik som är helt galen. Inga regler, ingen bryr sig om övergångsställ eller stoppskyltar. Bilar och mopeder susar fram längs gatorna utan stopp och för att gå över en gata så gäller det att bara gå och försöka gå mellan alla fordon. Första dagen stod jag vid en gata i säkert 20 minuter och väntade på att strömmen av bilar skulle upphöra - men det gör den aldrig. Tillslut följde jag efter en lokal kvinna som gick rakt ut och parerade bilarna och gick i luckorna. Otroligt läskigt, men nu har jag fått göra samma sak idag. Det är verkligen det ENDA sättet att gå över en gata. 

Tänkte att jag skriver min resplan här så min familj har koll på var jag är någonstans och när: 

26-28 juni - Ho Chi Minh City 

28 juni-2 juli - Phu Quoc 

2-5 juli - Nha Trang 

5-7 juli Da Nang 

8 juli - Ha Noi i 7 timmar 

8-12 juli en Tour till bland annat Sa Pa och Ha long

13 juli - flyger till Bali för att möta upp Brad. 

Ska bli skönt att avsluta med en tour där jag kommer resa runt med en guide samt andra turister. Skönt! 

Här kommer lite bilder: 

Frukost på en takterass:

Saigon Shopping Mall:

Ben Thanh Market: 

Independence Palace: 

Notre Dame Cathedral: 

Central Post Office: 

 

 

STONY CREEK

Hej på er! Här borta har vi fortfarande dåligt väder med moln och regn. Men värmen på 30+ håller i sig.

I helgen åkte vi på några dagsutflykter. Först till ett ställe ute i regnskogen som heter Stony Creek. Där vandrade vi och följde en liten flod som rann genom regnskogen. Hittade en liten öppen källa med ett vattenfall där vi stannade för att bada. Fick även sällskap av liten sötvattenssköldpadda!

NEW ZEALAND

1. Australien âœ” 

2. Nya Zeeland 

3. Fiji

4. Singapore

5. Malaysia 

6. Thailand 

Efter att ha rest några veckor längs Australiens östkust flög vi vidare mot Nya Zeeland. Vi hade tyvärr inte så lång tid på oss, men eftersom vi fortfarande ville se landet så bestämde vi oss för att åka till bara sydön. Vi landade i Christchurch, hämtade upp vår lilla hyrbil och första dagen körde vi mot Lake Tekapo, Lake Wakana och vidare mot den lilla staden Queenstown. Det bästa med vår lilla hyrbil var att på taket fanns ett uppfällbar tält.

Lake Tekapo: Queenstown:Lake Wanaka: 

Hoppade även Bungy Jump. Detta på världens första bungy-ställe! Adrenalinkicken var, om möjligt, ännu större än när jag hoppade fallskärm. Och som om inte det vore nog åkte vi högre upp längs berget efteråt för att göra the Nevis Swing som är världens största gunga. Man spänns fast i sele och släpps sedan rakt ner i en dal och gungar flera hundra meter mellan bergen. Perfekt sätt att avsluta adrenalin-dagen på!

Nevis Swing:

 

Slog läger uppe på ett berg: 

Franz Josef Glacier:

KVÄLLSPROMENAD

Igårkväll efter jobb tog jag en liten kvällspromenad nere vid havet, småbåtshamnen och alla små mysiga bryggor. Vårdboendet jag jobbar på ligger så hiiimla fint, bara ett stenkast från vår vackra kust med utsikt över Danmark.

Den senaste veckan har vädret verkligen varit på topp, och igårkväll kunde jag gå i endast linne 21.30 på kvällen utan att frysa. Bryggoena var fulla av barn som lekte och hoppade ner i vattnet medan föräldrarna satt och njöt av kvällssolen. Blev själv riktigt sugen på ett kvällsdopp så ikväll efter jag stängt på Skopunkten ska jag möta upp en kompis där nere för ännu en kvällspromenad längs havet och eventuellt ett dopp.

Sen när jag kommit hem tog jag ännu en kvällspromenad tillsammans med mamma. När det är så fint väder vill man bara ta vara på kvällarna och vara ute så mycket som möjligt. Visade mamma hur Pokémon Go fungerade och på vår lilla promenad stötte vi på sammanlagt två personer som spelade och som nämnde det när vi gick förbi varandra. Hahaha helt sjukt hur stort spelet blivit. Får dessutom folk att ut och gå något helt enormt och dessutom få främlingsfientliga människor att prata med varandra ute på gatan!!

SKRIVFEL

Herre gud, skäms varje gång jag läser igenom mina blogginlägg eftersom det slinker alltid in massa fel. Missar en bokstav här och var, stavfel och grammatikfel.

Är så ivrig när jag skriver så blir alltid massa fel och tyvärr kan jag inte redigera via min surfplatta så det som blivit fel måste förbli så. Hoppas ni förstår allt ändå.

ATT SÄGA HEJDÅ TILL AUSTRALIEN

Den 23 Mars var dagen då jag lämnade Australien. Det kändes otroligt konstigt, hade väldigt blandade känslor. Var såklart förväntansfull inför Nya Zeeland och allt annat som jag har framför mig, men det var samtidigt tungt eftersom det var slutet på mitt liv i Australien. Slutet på det liv jag levt på andra sidan världen i över 11 månader. ELVA MÅNADER, nästan ett helt år. Det äe väldigt lång tid. Men det har gått så fort och det har varit den absolut bästa tiden i mitt liv. Perth kommer alltid vara ett andra hem för mig, och Australien kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat. Det var här jag lärde mig mer om mig själv och utvecklades på ett sätt jag aldrig gjort under alla mina år i Sverige. Det bästa jag någonsin kunnat göra i mitt liv var att ta beslutet att åka och boka en enkelbiljett. Det har förändrat mig och mitt liv totalt.

Älskade Perth - Sydney var min sista destination i detta underbara land men Perth kommer alltid komma som nummer ett för mig

28 mars, 2016 13:27 | Äventyr | Kommentera

WHITSUNDAYS ISLANDS DEL 2

När det blev mörkt första kvällen och alla satt ute och snackade, så skrek plötsligt någon till och alla stack till ena sidan av båten. Runt oss cirkulerade några hajar vilket var sååå häftigt. Det var endast Black Tip Sharks och de var inte så stora, men jag tyckte ändå att det var riktigt häftigt.

Vår andra dag åkte vi in till en av öarna för att besöka den kända stranden Whithaven. Tyvärr var det molnigt och lite regnigt då, men det var verkligen vackert ändå. Tyvärr måste jag fortfarande säga att INGEN strand på östkusten har slagit västkusten än.

Några av bilderna nedanför är Toves. Så himla bra kamera hon hade med sig!

Vi hoppade även ner i havet ett stund och plaskade runt. På östkusten är det även stinger season just nu, vilket betyder att det är en massa farliga maneter i havet som kan brännas. Så därför måste man ha en stinger suit på sig när man badar.

MAGNETIC ISLAND

Tidigt i fredags morse var det dags för oss att åka vidare med buss. Vi lämnade Mission Beach för att åka till Townsville där vi sedan tog färjan över till Magnetic Island.

Var så himla vackert att ta färjan över till ön. När vi lämnade hamnen i Townsville åkte vi förbi den mysiga hamnen med massa palmträd, och ut mot öppet klarblått vatten med massa berg som reste sig mot horisonten. Otroligt vackert!! En halvtimme senare var vi framme på Magnetic Island, och vi blev alldeles chockade över hur fint vårt hostel var. Det liknade en semesterresort med små mysiga bungalows som låg precis vid havet.

Hur fint är inte detta? Bungalown i mitten var vår, där bodde vi med 6 andra personer i våningsängar.

När vi kom fram och hade checkat in så var det dags för pool party samt BBQ som personalen hade fixat. Vi slog oss direkt ner i vars en solstol med en iskall cider till mig och en öl till Emma. Så himla gott och svalkande efter en hel dag på bussen i 35 grader. Snackade med en massa härliga personer i poolen, och bland annat två andra svenska tjejer som vi hängde med under hela vår tid på ön. Dagen efter hyrde vi även en bil tillsammans! Lägger upp bilder från det snart.

29 februari, 2016 02:24 | Äventyr | Kommentera

EAST COAST

Jag vet inte hur pass bra man ser på den här kartan, men det är i alla fall rutten som vi reser just nu. Vi började i Perth på västkusten, som ligger i höjd med Sydney men ca 4 timmar flygning åt väst till staten Västra Australien. Vi anlände i Cairns förra lördagen, den 20e Februari, och vi har nu spenderat en vecka i staten Queensland med stopp i Cairns, Mission Beach, Townsville samt Magnetic Island.

Av alla stopp på kartan ska vi inte stanna i Rockhampton samt Agnes Water. Men alla andra ställen ska vi till. Än sålänge har vi bara åkt bussen två gånger. Första var lite mer än en timme, och andra resan var ca nästan två. Vi kommer resa östkusten på ca 5,5 veckor med endast några dagars stopp på varje ställe. Hade kunnat tänka mig att resa längre, men det är så himla dyrt. Och resgalen som jag är föredrar jag att se fler platser på kort tid än att bara hänga runt på samma ställe länge. Nu har jag bott 10 månader i Perth och det är helt fantastiskt att bo utomlands!! Jag behövde verkligen de månaderna efter gymnasiet samt månaderna efter studenten då jag jobbade i princip dygnet runt på fyra jobb. Så min tid i Perth har varit den perfekta slapptiden för mig. Helt underbart. Men nu är jag redo för fullt ös och se och uppleva en massa nya ställen.

Klistrar in två bilder till där man kanske får lite mer perspektiv. Så Perth ligger på västkusten, och Cairns längst upp till höger i nordöstra Australien där vi började vår resa. Och vi ska ta oss nedåt till Sydney.

EXTREME WATER RAFTING

Vår andra dag i Mission Beach var fylld av adrenalin. Emma drog iväg supertidigt för att hoppa fallskärm, och eftersom jag gjort det förut ville jag prova på något nytt istället. Så jag bokade in mig på Extreme Water Rafting. Hade inga förväntningar alls, men det var sååååå kul. Något av det roligaste jag gjort. Vi raftade i en flod med massa forsar och vattenfall i 10km som sammanlagt tog 6 timmar. Och vi var mitt ute i en regnskog omringade av gigantiska fjärilar och berg. Vi hade alla kläder på oss, träningsskor, hjälm samt flytväst och vars en liten paddel. Vi var sex stycken i båten samt en ledare. Jag fullkomligt älskar allt med vatten, såsom sjöar, hav, pooler, floder osv. Men jag har alltid väldigt mycket respekt för det. Tycker det är så obehagligt att man är totalt maktlös när det kommer till vatten och jag är alltid så försiktig runt det. Men under min water rafting så släppte man ALLA begränsningar och var helt galen. Man ramlade ur båten flera gångar, välte båten i vattenfall, hoppade av ibland och sprang bredvid på de hala stenarna för att sen dyka ner i floden, hoppade ner från klippor, satte fast båten mellan två stenar i ett vattenfall så det endast var en liten öppning och där klämde man sig ner och strömmen drog ner en under vattnet, under båten, nerför vattenfallet och sen skjöts man ut och upp till ytan några meter längre fram. Sååå himla häftigt. Var fantastiskt att kunna slänga sig hur som helst, dras ner i strömmar och kastas runt och veta att allt är okej tack vare guiden, flytvästen samt hjälmen. Någon gång ska jag lätt göra Water Rafting igen!!

MISSION BEACH

Tidigt i onsdags kom vi fram till Mission Beach efter vår första busstur. Eftersom Australien är gigantiskt (lika stort som hela Europa) så tar det ett tag att ta sig runt. Längs hela östkusten finns det två bussföretag som kör fram och tillbaka mellan alla ställen så backpackers lätt ska ta sig runt. Vi tog den billigaste bussen och hittills har allt funkat superbra. Vårt hostel i Mission Beach var såå himla mysigt. Låg mitt i regnskogen med en pool, hängmattor, stor tv-skärm i sällskapsrummet där alla samlades om kvällarna för deras filmkväll. Otroligt mysigt.

Hostlet kallades för The Treehouse vilket var ett helt perfekt smeknamn för det liknade verkligen en träkoja. Vi satt ute och åt varje kväll, såå mysigt. Standardmat för oss nu är bönor, tonfisk, pasta med curry osv. Simpelt, billigt och faktiskt väldigt gott!

Första dagen tog vi en deras gratisbussar in till den lilla staden. Mission Beach Town. Det var bobatavligt bara en liten gata på ca 50m med ett café, supermarket och några andra hus. Vi satte oss och tog en kaffe vilket kändes såå lyxigt. Man vänjer sig fort vid att vara backpacker! Gick även ner till stranden som vi har hört ska va jättefin, men det kan jag tyvärr inte säga att jag tyckte. Det sägs att västra australien har de vackraste stränderna, och hittills måste jag bara hålla med. Är jättebesviken på östra australiens stränder.

LAKE EACHAM - CAIRNS

Vårt absolut sista stopp på vattenfallsturen i Cairns var vid Lake Eacham, en underbart vacker sjö omringad av skog. Där var en brygga där barn sprang och hoppade ner i vattnet, folk flöt runt på massa badleksaker samt paddlade kanot. Fick en känsla av att vi var i Kanada på ett sommarläger. Såå mysigt. Självklart kunde vi inte vara sämre än barnen så klättrade givetvis också upp på staketet runt bryggan och hoppade i. Det var helt otroligt varmt i vattnet och ett perfekt avslut på en superärlig dag.

26 februari, 2016 05:06 | Äventyr | Kommentera

STORA BARRIÄRREVET - CAIRNS

ÅÅÅÅÅH I TISDAGS VAR EN AV DE HÄFTIGASTE DAGARNA I MITT LIV!!! Jag har ALLTID velat åka till Australien ända sedan jag var liten, och det äe framförallt två saker jag velat se när jag var där. Den stora röda stenet mitt i landet som kallas för Ayers Rock samt Stora Barriärrevet. Och nu har jag äntligen fått se stora barriärrevet!Jag och Emma fick gå upp jättetidigt i tisdags för att gå ner till hamnen där båten avgick från. Till vår stora besvikelse så öste regnet ner och himmeln var alldeles svart. Väldigt tråkigt, men personalen på båten var så himla positiv så man drogs med i deras humör som tur var. De sa att vattenlivet påverkas inte av vädret uppe på land, vilket faktiskt är så sant. De märker inte om det regnar eller blåser, det syns bara precis på ytan men inte om man kommer längre ner. De flesta på båten skulle endast snorkla, men som tur var hade både jag och Emma bokat in vars ett introdyk. Det enda som blir annorlunda när det regnar är att man ser inte lika tydligt genom vattnet, så för de stackarna som endast snorklade såg de baga lite koraller och fiskar på avstånd genom det grummliga vattnet.

Såhär såg det ut, som ni ser var sikten inte så bra. Så vi var superglada över att vi skulle dyka, men även lite nervösa. Jag fick ont i mina öron bara efter att ha snorklat pga allt vatten som åkte in i öronen. Har alltid haft problem med mina när det kommer till att vara under vatten samt flyga flygplan. Av 12 grupper var vi i grupp nummer 8, så hann tänka på det en del men när det väl var dags så gick det faktiskt jättebra! Vi fick på oss all utrustning, och bara det var lite oroväckande. Det är så mycket slangar och tuber att man blir nervös bara av att se på det.

Men personalen var så gullig och de berättade allting så man blev verkligen lugn. Efter en stund var det dags att hoppa ner i vattnet och träna på att rensa sitt munstycke, ta det ut och in ur munnen, tömma sina cyklop m.m. Och allt gick bra. Sen simmade vi iväg! Och woooow vad häftigt det var!! Att simma 8 meter under ytan omringad av färgglada koraller, färgglada fiskar och kunna andas under vatten utan problem var en helt otrolig känsla. Så häftigt!

Efter vårt dyk var både jag och Emma helt uppe i varv. Jag känner att jag verkligen måste ta ett dykcertifikat nu och kunna dyka själv över hela världen. Det var sån frihetskänsla att simma där under ytan och jag måste verkligen göra det igen!!Mot eftermiddagen kikade solen fram och vi låg på båten och solade. Blev en helt otrolig dag och jag är så himla nöjd.

WATERFALLS - CAIRNS

Vårt tredje och sista vattenfall som vi besökte var nog mitt favoritställe faktiskt. Har tyvärr glömt namnet på det, men det var otroligt fint. Började med en liten vandring genom regnskogen innan vi kom fram till ett stup vid några klippor som var superdjupt. Provade att kasta ner en sten, och det var tyst väldigt länge innan man tillslut hörde ett gigantiskt plask som ekade mellan klipporna. Ganska häftigt faktiskt.

Sedan fortsatte vi ett tag till innan vi tilllsut kom fram till det sista vattenfallet. Detta var som en liten källa med stenar runt om som gjorde att det såg ut som en liten pool. Vi gick på ett led och hoppade ner en och en i vattnet innan vi allihop skulle klättra upp på stenarna framför vattenfallen för en gruppbild. Ser fram emot att se alla bilder sen som guiden tog.

Det roliga med detta vattenfallet var att det var tre små, och om man simmade mot den ena och kämpade sig emot den extremt starka strömmen och genom vattnet så kom man in i en grotta bakom. Superhäftigt!

Efter detta stoppet så körde vi ett tag till innan vi tillslut kom fram till ett giiiiiigantiskt träd. Här i staten Queensland finns det massvis av annorlunda och exotiska växter. Ett träd som är vanligt här är det som ni kan se på bilderna där grenarna delar sig och växer nedåt mot marken. Ser ut som trädet har smällt, runnit nedåt och sedan stelnat. Superhäftigt!

MILLA MILLA FALLS

På våran tur i Cairns där vi besökte vattenfall ute i regnskogen var en av stoppen vid det kända fallet Milla Milla. Här har en australiensisk reklamfilm för ett schampoo spelats in, och fallet är känt för "hair flicks". Alltså där man slänger med håret så det bildas en stor vattenbåge ovanför sig. Så givetvis var vi tvungna att göra det! Detta var nog det fallet som vi tyckte minst om. Själva vattenfallet i sig var det högsta och finaste, men omgivningen var inte lika mysig som de andra. De här låg precis intill parkeringen så man kunde se alla bilar när man simmade omkring vilket förstörde hela känslan av vildliv och regnskog.

Efter Milla Milla-fallet var det dags för lite lunch. Åt på ett tyskt ställe och jag tog en supergod kycklingwrap.