vendelawendt

Kategori: Australien

.

Mitt mående pendlar väldigt mycket upp och ner. Från bra, till dåligt, till väldigt bra och till väldigt väldigt dåligt. Detta är en del av mig och något jag levt med hela mitt liv. Vad som händer på insidan syns inte på utsidan och därför är det svårt att förstå vad andra går igenom.

Mina första veckor i Australien och Melbourne var otroligt bra. Nya kompisar, nya platser, nya händelser och aktiviteter. Alltid något på gång och jag hade så roligt. Men precis som alltid så kommer livet ikapp en, och för mig innebär det att må dåligt. Första veckorna i skolan går alltid bra, prata med nya personer och gå in i klassrum. Men sen kommer ångesten sig smygandes. Det värsta för mig med ångest är att det innebär total irrelevant rädsla och överdriven oro i proportioner som inte är relevant för den situationen. Att uppleva fysiska reaktioner i samband med ångest såsom hjärtklappning, svårt att andas, torr mun, bröstsmärtor, magsmärta, kvävningskänsla, andnöd eller att det sätter sig på sinnen såsom hörsel, tal och syn. Att det känns som det ringer i öronen, stammar och inte kan prata korrekt eller att man har dimma framför ögonen och inte kan uppleva världen med klarhet så som den är, att det istället känns som om något avskärmar en från att delta i den riktiga världen.  Att uppleva detta är relevant när man upplever ångest i samband med ett överfall, en olycka eller ifall man blir jagad. 

Det är dock inte normalt att känna det här i såpass vanliga situationer som att åka buss, gå till skolan, sitta på en föreläsning, delta i ett seminarium. Men det gör jag. 

Det har blivit en del av mig och något jag har fått lära mig att acceptera. Terapi har hjälp mig en hel del, hjälp mig med verktyg för att lätta ångesten. Men det har också lärt mig att det inte går att trolla bort, utan det är helt enkelt man ständigt måste jobba med. Vissa dagar är bra, vissa är extremt dåliga som sagt. 

På ett sätt var det värre när jag var yngre, när man tvingas in i detta inrutade liv som grundskola och gymnasium innebär. Det var svårt att hitta andrum då. Nu för tiden är det lättare för jag skapar mig mitt eget andrum. Vaknar jag en morgon och det känns som om någon står på mitt bröst och det är svårt att andas - ja då går jag helt enkelt inte till skolan. Det är inte värt det för mig. 

Det värsta med social fobi och ångest är att det etsar sig fast vid vissa tillfällen. För mig är det skola. Det var en så stor del av mitt liv under alla mina skolår så nu är det enkelt en lika vanliga del av skollivet som läxor och prov. På ett sätt är det lättare för mig att jobba, för jag har ingen ångest förknippad med jobb. Och det är skönt. Jag är tacksam för det eftersom att ha en tjänst på 85% i 1,5 år, alltså parallellt med mina tre första terminer på högskola har varit lite av en räddning. Ett ställe utan ångest där folk räknar med mig, jag har ansvar och även en plats att skylla på om ångesten smyger sig på. "Jag kan tyvärr inte delta i seminariet eftersom jag måste jobba, jag kompletterar skriftligt istället". 

Men jobb är heller inte helt ångestfritt. En så alldaglig grej som ett möte kan framkalla sån enorm ångest att jag inte vet var jag ska ta vägen. Då sätter den sig på mina sinnen igen. Svårt att prata, höra och se. Jag är inte längre en del av denna världen. Allt handlar om att överleva. 

Alltid en irrelevant känsla av rädsla. Att det handlar om mitt liv. Att få en fråga handlar om död. Så känns det inom mig.

Jag minns ett möte förra våren då vi skulle gå runt rummet och säga några meningar var. Jag stammade, svettades och hade hjärtklappning. Jag stammade fram en liten ynka mening, tittade ner i golvet och det kändes som om mitt hjärta skulle explodera. Efteråt kastade jag mig ur rummet, tog alla mina grejer och cyklade hem så fort jag kunde med tårarna rinnandes längs kinderna. Efteråt är det inte tanken på vad som hänt som är värst - utan varför är jag så onormal? Varför kan jag inte göra en så enkel sak som att prata? Säga min åsikt inför en grupp? 
Jag har massor av åsikter. Jag älskar att diskutera. Men det måste vara på mina villkor och absolut inte i grupp. Då låser det sig helt för mig...

Anledningen till att jag skriver detta är för att det har hänt igen. Jag har haft en väldigt väldigt dålig period. Det har kommit smygandes. Började med att det var jobbigt att sitta på ett seminarium här på mitt universitet i Melbourne, helt normalt. Det är jobbigt i Sverige också så det är klart att det är snäppet jobbigare här på ett nytt språk. Sen kommer föreläsningarna. Att ha folk bakom mig är jobbigt. Att ha folk bredvid mig är jobbigt. Att gå in i ett klassrum omringad av människor är jobbigt. Vilket gör att jag tillslut slutar gå. Och så fort jag går in i en dålig fas, då sprider det sig som pesten. Att träffa mina fina kompisar blir jobbigt. I alla fall om vi är fler än tre. Att vara 3-4 är okej, men fler - då jävlar är det jobbigt. Jag säger ingenting. Detta gör att jag distanserar mig mer och mer. Ställer in planer, svarar mer och mer sällan när mina kompisar skriver, skyller på mycket skolarbete, att jag börjar bli sjuk osv.

Efter flera veckor av bra till halvdåligt mående som successivt blir sämre och sämre så krashade jag helt i lördags. Vaknade och såg svart, hela världen var svart och varje tanke var svart. Inget positivt med någonting så långt ögat kunde nå. Svårt att andas, kändes som om någon stod på mig, såg inte mening i något alls. Låg i sängen hela dagen. Ignorerade min mobil och alla som hört av sig totalt. Gjorde ingenting, pratade inte med någon. Jag bara grät, tittade upp i taket, vände lite på mig i sängen, grät ännu mer. Åt inget, drack inget. Låg och svettades, darrade och försökte andas. Fick den ena olästa meddelandet efter det andra. Mina kompisar ringde. Men jag märkte ingenting. Tittade inte på min mobil på flera timmar. 

Jag har varit med om detta så många gånger förut. Och det enda jag försöker göra där och då är att ändra mina tankar. Försöka komma på något jag vill göra och något jag vill äta. Hade jag velat ha glass, då hade jag minsann gått och köpt glass. Minsta lilla för att komma på bättre tankar. Men nej, en sån dag vill jag absolut ingenting och kan inte se minsta lilla glädje i något alls. 

Livslusten försvinner. Kroppen känns avdomnad. Ingen tidsuppfattning. Ingen energi. Negativt tankemönster. Känner sig sårbar, hjälplös och som att det inte finns någon väg ur det och att man aldrig någonsin kommer ta sig ur det.

Bara ångest, rädsla och stress som blir till panik. 

Efter att ha kämpat med detta i år så har jag börjat bli bättre på att identifiera när det är på väg och vad som hjälper mig att hålla mig i schack. Att träna hjälper något enormt mycket och är en nyckel till att hålla mental ohälsa på avstånd. Men även att konstant göra något, ha små mål och även umgås med folk. Jag mår bra av allt som är visuellt. Som att ha en kalender och skriva ner allt i. Att göra listor över allt jag ska göra, köpa och planera för. Jag mår bra av att ha små saker i vardagen som alltid är densamma. Som ett träningspass eller bara en sån enkel sak som att ha en bringare med vatten i kylskåpet och ha en morgonrutin med att alltid dricka ett stort glas vatten och ta vitaminer på morgonen. Bara att göra något som jag vet är bra för mig. Att börja dagen så gör det lättare att fortsätta dagen på samma sätt - att göra små saker som är bra för mig.

Även om jag är en introvert personer som hämtar och laddar energi från att vara ensam så behöver jag även vara runt människor. Det hjälper mig också att må bra. Men när det väl gått såhär långt så går det bara inte. Det är lättare att stänga människor ute. 

"Jag finns här för dig"

"Hör av dig om det är något"

"Du vet att du kan prata med mig om allt"

Ja, jag vet. Men vad ska jag säga? Hur ska jag bara skicka ett sms sådär och förklara allt som pågår inom mig? Jag har inte hört av mig till en enda kompis här på 4 dagar. Jag har så många missade samtal... Så många sms... Men att stänga ute är lättare. Första dagarna är jag ett enda tomt skal med svart hål inom mig som suger ut allting från mig. Det är fysiskt omöjligt att göra någonting. Men sen när det sakta blir lite bättre och jag är mer medveten om omvärlden - hur ska jag göra då? Att bara gå tillbaka och träffa kompisar fungerar inte. Låtsas som ingenting? Som om allt är som vanligt? Men ingenting är som vanligt. Att träffa kompisar och höra de fråga hur det är fatt, om det är något de kan göra och se dem tycka synd om mig fungerar inte, jag klarar inte av det. Det gör bara allt ännu värre för det finns inget som de kan göra. De vet inte hur de ska reagera, och jag vet inte ens hur jag vill att de ska reagera och bete sig. Så det är lättare att ta det i min takt, jag hör bara av mig helt enkelt när jag är ute ur det. När jag kan le igen, när jag kan skratta igen. 

Men just nu går det inte. Jag har raderat mina appar med sociala medier, i alla fall de flesta. Facebook, messenger, snapchat, whatsapp. Jag vill inte se när alla skriver till mig. Det är bara jobbigt. 

Jag vet inte riktigt vad syftet var med att skriva detta. Kanske ett försök att lätta lite på alla känslor inom mig. För just nu är allt bara svart. Men det blir så väldigt ofta för mig. Det kommer försvinna. Men en del av det jobbiga är att jag vet att det kommer komma tillbaka. För det gör det alltid. Och detta är bara något jag måste acceptera. 

SYDNEY

Här kommer lite bilder från mina dagar i Sydney där jag var för två veckor sedan. 

Vi tog färjan ut till Manly och åkte förbi operahuset: 

Manly:Ölprovning:Tog en kaffe och åt sedan kvällsmat vid operahuset och the Harbour Bridge:Bondi Beach:Italiensk trerättersmiddag: Åkte till Grounds of Alexandria och tog en kaffe:Förutom detta så hängde vi en hel del i Strathfield, Burwood och Homebush. Bodde några nätter på militäranläggningen där Brad tillfälligt är nere på en tremånaders kurs, men sen flyttade vi närmare city och bodde på hotell några nätter också. Var ute och käkade middag två kvällar med två av hans kompisar. Gick även på bio och såg Peter Rabbit och var utomhus en hel del och hade picknick i parken i Burwood. Och var även i Newport:Det var mina dagar i Sydney.

BRINDABELLA VALLEY

Jag fortsätter med lite bilder från mitt påsklov:

Efter att ha firat min födelsedag i Mouraya så spenderade vi några timmar på lördagsmorgonen nere vid Broulee Beach innan vi åkte tillbaka till Canberra för påskmiddag med hans släkt på söndagen.

Söndagsnatten spenderades också i Canberra, och måndag morgonen packade vi än en gång bilen och den här gången för att åka upp i bergen och campa! Jag älskar älskar älskar att campa och därför är det så kul att Brad också är uppvuxen med campinglivet. 

Vi började med ett stop vid Booroomba Rocks för att vandra lite. Tog ca en halvtimme upp till berget där vi hade en fantastisk utsikt. Fick även tvärstanna för att inte trampa på en gigantisk orm som ringlade sig fram över stigen. Efter vandringen fortsatte vi mot Brindabella Valley där vi skulle campa över natten. Hittade en mysig liten bäck med vatten där vi slog upp vårt tält bredvid och gjorde en liten eld. Kom fram runt 15-16 på eftermiddagen och solen var helt magisk. Såg en massa kängurus som hoppade omkring och det var även kossor överallt. Vi satte på lite musik, öppnade en flaska vin och jag fick tända elden. Älskar verkligen att tända eldar. Sen förberedde vi lite mat och grillade korvar. Så himla mysigt och en helt fantastisk kväll!

Dagen efter gick vi upp tidigt och packa ihop allt. Körde tillaka till Canberra och åkte in till stadens lilla centrum för en kaffe. 

Svängde sedan förbi Kingsleys som är Canberras eget hamburgerställe, de är kända för sina kycklingburgare med coleslaw på samt pommes med salt och vinäger. Tog med oss maten ner till sjön och hade pickcnick. Det var verkligen så fint väder och fåglarna sjöng. Det var alla bilder från mitt påsklov i Canberra!

CANBERRA

På påsklovet tog jag flyget till Canberra för att möta upp Brad som flög ner från Cairns. Canberra är Australiens huvudstad och därför en stad som jag velat besöka väldigt länge. Jag har varit i de flesta av Australiens största och kändaste städer, en del till och med två gånger. Men just Canberra har jag aldrig besökt förut. 

Jag måste säga att staden är otroligt annorlunda jämfört med alla andra städer här. De populäraste städerna ligger alla vid kusten och är antingen storstäder med ett ordentligt city med skyskrapor och stränder, såsom Melbourne, Sydney, Brisbane, Gold Coast och Perth. Eller små kuststäder som är kända för surfning och vara små och mysiga, såsom Margaret River, Noosa, Tourqey, Mission Beach, Apollo Bay etc. 

Canberra ligger inte vid kusten, har inga stränder alls och heller inte ett ordentligt city. Bara det gör att den är väldigt annorlunda. Hela Canberra kretsar kring parlamentshuset och runt omkring finns bara massa fina villaområden och närhet till natur och berg. En otroligt ren, lugn och säker stad. Jag tror inte att jag hade gillat Canberra som backpacker eller turist, men i och med att Brad kommer härifrån och hans familj fortfarande bor här så fick jag se en annan del av staden än vad jag hade gjort om jag åkt dit som turist. 

Jag landade på långfredagen och redan första dagen bockade vi av alla sevärdheter. På eftermiddagen åkte vi hem till hans familj och åt kvällsmat. 

Lake Burley Griffin: 

Klocktornet National Carillon: 

Utsikten från Telstra Tower: 

Parlamentshuset:

På lördagsmorgonen när vi vaknade var det min födelsedag och jag fick sång på både engelska och svenska, den svenska var dock via youtube haha. Och jag fick även en tårta som Brad hade bakat. 

Efter frukosten satte vi oss i bilen och körde ner mot kusten mellan Sydney och Melbourne för att spendera en natt och även fira min födelsedag. Tänkte att jag laddar upp en liten bild för att visa var Canberra ligger i förhållande till Melbourne och Sydney. Och på vår lilla biltur så körde vi alltså österut rakt ut mot kusten. 

Halvvägs stannade vi i staden Braidwood som tydligen är känt för sitt lilla bageri med små pajer. Så det var tydligen ett självklart stopp. 

2-3 timmar senare kom vi fram till den lilla kuststaden Mouraya där vi checkade in på hotellet direkt och sedan gick en liten sväng i byn och på den lokala marknaden. 

Efteråt mötte vi upp några av Brads kompisar på en öl som också var i Mouraya under påskhelgen. Efter att ha hängt med dem ett tag så kikade solen fram och vi åkte ner till stranden Broulee Beach. Stränderna utanför storstäderna är otroligt annorlunda jämfört med de kändaste i landet såsom St Kilda, Bondi Beach, Cottesloe Beach osv som alltid är fullpackade med folk året runt. I de mindre kuststäderna är stränderna istället kilometerlånga och i princip helt folktomma. Så vi spenderade några timmar på stranden och hoppade i vågorna i solnedgången. 

Efter stranden åkte vi och köpte pizza, en vinflska och satte oss nere vid floden som rinner genom Mouraya och hade födelsedagsmiddag och min tårta till efterrätt. Så mysig dag och en helt perfekt födelsedag!! Morgonen efter åt vi frukost i Mouraya och sedan körde vi tillbaka till Canberra för påskmiddag med hans släkt. 

YACHT

Igår var det lördag och en kompis här fyllde år och hade ordnat födelsedagsfest på en yacht. 14.30 skulle alla mötas nere vid hamnen så jag och mitt  tjejgäng träffades hemma hos Georgia först för att göra oss redo tillsammans. Tog sedan en taxi ner till hamnen i Docklands där vi träffade resten. Vädret hade varit rätt molnigt under dagen men när vi gick på yachten kikade solen fram och vi fick se en vacker solnedgång och fantastisk utsikt över Melbourne. Födelsedagstjejen hade även hyrt både en DJ samt fotograf som tog bilder samt filmade, så på torsdag kommer vi få en film från kvällen. Så roligt minne! Dansade i flera timmar på yachten och sjöng för Dana, hon fick massa presenter och en gigantiskt födelsedagstårta som var så god. När vi kom i land igen bestämde sig några för att hoppa i vattnet och bada lite, förstår inte hur de fick den idén eftersom det då var ganska så kallt. Men kvällen var helt magisk och jag är säker på att Dana hade världens bästa födelsedag. 

Har så många fantastiska bilder från kvällen i min kamera. Ska bli kul att även få se bilderna som fotografen tog. 

FÖDELSEDAG x4

Herregud var det har firats den här veckan! Vi inledde med att fira Elena som fyllde 26 i måndags med häng och grillning i en park. Vi var 25 pers som tillsammans i en gruppchatt skulle planera, fixa och betala för hennes födelsedagspresent. Inte det lättaste när man är så många. Men eftersom hon älskar aktiviteter och specifikt att klättra så fick hon ett klippkort med 10 gånger hos en klubb med klättring och sen hade vi fixat tårtor, ljus och ett kort där alla skrivit små personliga hälsningar. Att få tid för alla att signera kortet var heller inte det lättaste. Men vi fixade det! Och när vi alla var där samlade i parken och sjöng för henne så blev hon så rörd. Verkligen lyckat! Och sen i onsdags så fyllde både Georiga och Jess 21 år. Så då var det samma problem med presentfix och kortsignering ännu en gång, den här gången x2. Och både Jess och Georiga försökte organisera presenterna åt varandra, men alla vi andra hade redan bestämt att de skulle få vars en konsertbiljett till ett band som de båda älskar. Så vi fick smyga, smussla och radera dem båda från våra gruppchattar. Men även denna gången lyckades det och de blev såå glada! Vi firade med att gå ut och bowla under onsdag eftermiddagen, vi hade köpt tårtor igen och sjöng för dem samtidigt som de fick korten och presenterna. Sen stack alla åt vars ett håll och käkade och gjorde sig klara. Sen möttes vi upp på ABC för drinkar och dans. Även detta blev en otroligt lyckad kväll! Och nu är det bara min födelsedag kvar på lördag! Dock kommer jag inte vara i Melbourne och kunna fira med alla, men våra mexikanska kompisar har styrt ihop en födelsedagsfest för oss alla fyra när alla är tillbaka efter påsklovet. Så gulligt av dem! Så då blir det fest a la mexican style med sombreros, tequila och piñatas! 

Idag var det min första dag på påsklovet. På fredag morgon flyger jag till Canberra för att möta upp Brad. Han kommer nämligen från Canberra, men bor numera i Cairns. Så vi ska träffa hans familj och kompisar, men just på min födelsedag kommer vi dra på en biltur ner till kusten mellan Sydney och Melbourne. Ska ta in på hotell i en liten mysig aussie havsstad och fira min födelsedag från lördag till söndag. Sen på söndagen kommer vi åka tillbaka till Canberra och spendera resten av dagarna där. Blir eventuellt en campingtur också eftersom vi båda älskar camping. 

HELGEN

I lördags hade jag och Georgia bokat biljetter till rooftop cineman inne i city för att se filmen Ladybird. Det hade regnat lite under dagen men klarnande upp mot eftermiddagen. Så vi möttes upp på plats, tog en kaffe och väntade in filmen. När vi sitter där går de ut med på sin hemsida att filmen är inställd pga dåligt väder, väldigt typiskt eftersom vädret faktiskt hade blivit mycket bättre. Var endast lite moln på himmeln, men eftersom det är utomhusbio så förstår jag att de inte vill chansa. Hade varit katastrof att ha 50 personers på en takterrass som betalat för en bio ifall himmeln öppnar sig, så de ställde in och vi fick pengarna tillbaka istället. Inte mycket att göra åt saken så gick runt i city och njöt av stämningen istället. Pulsen i den här staden är helt otrolig, ALLTID något som händer. Satte oss på Asian Beer Café som är en studentbar mittemot vårt universitet och tog en drink istället.

Sen på söndag förmiddag vaknade jag vid 9, åt frukost och bestämde sedan med min rumskompis att vi skulle ut och träna. Så vi bytte om till träningskläder och gick till botaniska trädgården. Den parken är verkligen gigantisk, hur många joggingslingor som helst, massa dammar, caféer och allt möjligt. Parken sträcker sig flera kilometer åt varje håll så man kan verkligen vandra omkring där i timmar. Vi sprang i alla fall ca 5km och stannade två gånger för att göra lite övningar. Första stoppet bara benövnigar i en kvart och sen magövningar i 10 minuter. Sen powerwalkade vi tillbaka. Så skönt att börja söndagen på det sättet. Efter att ha kommit hem och duschat så tog jag sedan spårvagnen till IKEA. Ska nämligen till Canberra på fredag och vill gärna ha med mig något, så tänkte att svensk choklad blir perfekt. Gick aldrig in på själva IKEA utan gick direkt till caféet/butiken med svensk mat, passade även på att köpa knäckebröd och kalles kaviar till mig själv. Och en billig korv såklart!

PIZZAKVÄLL

Idag har jag varit ledig från skolan, precis som jag är varenda fredag. Och eftersom det var 29 grader och sol så åkte jag ner till stranden för att sola lite. När man bor med 5 andra personer och konstant träffar ens kompisar i skolan så är det ganska skönt att åka ner till stranden själv ibland, ligga med hörlurarna i öronen och lyssna på musik helt ensam. 

Sen på eftermiddagen gick jag tillbaka hem, en promenad på ca 40 minuter. Hängde lite i lägenheten med mina rumskompisar och jag en av tjejerna som är från Italien bestämde oss för att gå ner till floden till en italiensk restaurang. Som vanligt var det full rulle nere vid floden, alltid något nytt event varenda helg. Den här gången var det "bangkok markets". Så massor utav thaimat och små pop up barer. Tog en sväng runt stället eftersom atmosfären var så härlig innan vi gick till Gradi och åt pizza. 

 

Aah tänk att jag bor i detta område bara fem minuter ifrån.

PONYFISH ISLAND

Igår var det torsdag och jag inledde dagen med att städa lägenheten eftersom det var min städdag. Sen gick jag på bodypump på skolan innan jag hade några lektioner. Satt även i biblioteket ett tag och skrev på en uppgift. 

Sen vid 18 mötte jag upp en kompis på en bar nere vid floden och tog en sangria på Ponyfish Island. Hon skulle intervjua mig för ett skolprojekt och sen satt vi kvar efteråt och snackade. Helt underbart väder. 26 grader och sol, perfekt torsdagskväll. 

MIN ONSDAG

Igår var det onsdag och jag började dagen med en sovmorgon. Promenerade sedan genom staden som vanligt upp mot mitt universitet. Tar ca en halvtimme för mig att gå och om det ibland är regnigt eller kallt så går jag en kvart till stationen som ligger precis vid floden och därifrån är det sedan gratis spårvagn upp till min skola. I hela Melbourne city är spårvagnen gratis från mittpunkten och sedan ca 8 stationer i varje riktning. Så bor man centralt behöver man bara gå en liten bit för att sedan ta gratis spårvagn i hela innerstaden. Helt perfekt! 

Här är några mobilbilder från igår. 

Floden som jag går längs med varje dag. Det är detta område som heter Southbank och jag bor i ett av husen bakom alla som syns på bild, i utkanten utav Soutbank:

Mitt universitet RMIT. Ett universitet som är väldigt stort inom design och arkitektur, något som man tydligt kan se på alla hundra byggnader utifrån och in. Detta är en utav huvudbyggnaderna inne i city, byggnad 80. Här har jag de flesta av mina föreläsningar: 

Efter min lektion igår så mötte jag upp Georgia och Clara vid 14.30 och tog en kaffe. Gick sedan till biblioteket tillsammans för att plugga lite. Jag påbörjade en uppgift som ska lämnas in på fredag och jag hann nästan slutföra den. Har några meningar att lägga till idag och sen finslipa lite på den innan jag skickar in den ikväll. Hittills har det gått förvånansvärt bra att skriva uppsatser och inlämningar på engelska, tänker knappt på det utan alla ord kommer som rinnande vatten. Har även kommit på mig själv med att tänka på engelska majoriteten utav tiden. En liten bild från en av skoltoaletterna: 

Eftersom det var onsdag igår så betydde det givetvis kvällsmarknad. Gick dit en sväng efter att ha spenderat några timmar i skolbiblioteket. Men för första gången så åt vi ingenting igår utan gick bara omkring och kollade:Såhär såg det ut när jag gick hem igår kväll. Alltid fullt av liv inne i staden, människor överallt, gatumusikanter som spelar vid varenda hörna och konstant en ström av människor på väg i varenda riktning. Älskar hur livfull denna stad är. Går som vanligt förbi den kända stationen Flinder Street Station, så otroligt vacker byggnad: Sen när jag kom hem så gjorde jag kycklingsallad med avokado och pesto eftersom vi inte åt något på marknaden:

QUEEN VICTORIA NIGHT MARKET

Varje onsdagskväll har de en kvällsmarknad mitt inne i city ett kvarter från mitt universitet. Så det har varit våran veckotradition att gå dit och äta kvällsmat. Mina två närmaste vänner här i Melbourne är Georgia från England och Clara från Spanien. Hittills har vi provat på italiensk gnocchi, spansk paella, halloumipommes och även glass, våfflor och fruktsallad. Herregud vad vi har ätit på denna marknad. Imorgon är det dags och igen och självklart kommer vi vara på plats. Här borta är sommaren över och just nu är det höst och på väg mot vinter, så alla sommaraktiviteter kommer snart att stänga vilket betyder att vi helt enkelt får passa på medan allt fortfarande är öppet. 

KINEISKST NYÃ…R

Såhär såg det ut min första vecka i Melbourne. Då bodde jag på ett hostel väldigt centralt och firade kinesiskt nyår med kompisar från skolan nere vid floden. Kinesiska rislampor, kinamat, kinesisk musik och massa drakar överallt. 

MÅNDAGKVÄLL

Hejsan! Idag har jag haft skola och även passat på att plugga en del, hade en uppgift att skicka in som jag slutförde imorse. Efter det stack jag till gymmet och passade även på att simma lite i poolen. 
Sen på kvällen kom mina kompisar över, jag hade nämligen bokat lokalen högst upp i min byggnad. Där har vi en takterass, ett matrum med fantastisk utsikt och även en biosalong. Så vi käkade lite och tittade sedan på en film tillsammans. Vi var 9 stycken och hade det verkligen hur mysigt som helst. Perfekt aktivitet på en måndag för att kickstarta veckan med något roligt. 

MELBOURNE

Herregud, tiden bara går och jag har nu bott i Melbourne i 4,5 vecka. I början var det väldigt upp och ner. Flyttade runt mellan airbnb-boenden och hostel utan internet innan jag äntligen landade i min lägenhet där jag bor nu. Och äntligen har jag internet så jag kan börja uppdatera bloggen! 
Har bott här i snart två veckor men har haft fullt upp varje dag med att gå på lektioner, plugga, skriva uppgifter och uppleva Melbourne.

Just nu bor jag i alla fall i en liten lägenhet i Southbank som är businessområdet i Melbourne med alla skyskrapor precis bredvid floden Yarra-river. Jag delar lägenheten med 5 andra tjejer, det går hur bra som helst och jag trivs jättebra. Men om mina föräldrar tycker att jag har mycket skor i min lägenhet så borde ni se hur det är när 6 tjejer bor tillsammans - skor överallt!! 

Här borta är det söndag och jag har haft en lugn dag. Varit och tränat, simmat i poolen och gjort lite skolarbete. Igår var det sol och 34 grader och idag är det också fint väder men blåser så det känns som hela byggnaden ska rasa. Så jag föredrar att stanna hemma. 

När jag tog hissen ner innan för att gå till gymmet så skakade den som aldrig förr och sen i byggnaden med gymmet så strulade alla hissarna och man kunde höra vinden vina i hisschaktet. Tog mig en halvtimme att komma upp eftersom så fort det blåste för mycket så stannade hissen... Det är Australien i ett nötskal, hade det varit i Sverige så hade folk varit försiktiga och tagit trapporna istället. Men här har man inte ens tillgång till trappor, så otroligt jobbigt. 

Såhär ser i alla fall min lägenhet ut. På 9e våningen i Soutbank: 

BLACK DIAMOND LAKE

Dagens utflykt till sjön Black Diamond Lake var helt fantastiskt! Jennifers kompisar var hur roliga som helst och vädret var perfekt. Badade i sjön i flera timmar, flöt omkring på våra uppblåsbara leksaker, solade, svingade från en lian som var upphängd i träden och lyssnade på musik. Det var ett av ställena som jag jättegärna ville åka till som au pair men jag kom aldrig iväg dit, så jag är glad att jag hann se något nytt under denna resan. 

Är tillbaka på mitt airbnb rum nu och ska duscha och packa mina saker. Om ca en halvtimme ska jag beställa en uber till flygplatsen och flyga tillbaka till Cairns.

Här kommer några bilder från dagen. Tyvärr så ser bilderna väldigt mörka ut, sjön var hundra gånger blåare i verkligheten.